Överspänningsskydd i villa och bostad – vad det gör, vad det inte gör och vem som installerar

Ett överspänningsskydd är ett frivilligt skydd mot spänningstoppar, till exempel vid åska. Elsäkerhetsverket skriver att du kan låta ett elinstallationsföretag installera ett överspänningsskydd i ditt hem. Det står inte att du måste, och det finns inget myndighetskrav som gör skyddet obligatoriskt i villa, bostadsrätt eller lokal. Det är en fråga om hur mycket du vill försäkra dig mot, inte om vad som är tillåtet.

Samma källa är lika tydlig åt andra hållet: ett överspänningsskydd är ingen garanti. Därför är rådet för åskdagar enkelt. Det bästa skyddet är att dra ur stickproppen. Det gäller även om du har ett fast skydd i centralen, och det kostar ingenting. Ett fast skydd kan vara ett komplement, men det ersätter inte det rådet.

Överspänningsskydd och jordfelsbrytare är två olika skydd. Jordfelsbrytaren är personskyddet: den bryter när ström läcker till jord och är märkt 0,03 A (30 mA). Överspänningsskyddet gäller spänningstoppar, till exempel vid åska. Att ha det ena ersätter därför aldrig det andra, och ingen av dem är något du kan koppla in själv i centralen.

Skyddsapparaten kallas SPD i tillverkarnas kataloger och ingår i samma sortiment som automatsäkringar och jordfelsbrytare (Hager listar den bland skyddsapparaterna för bostadscentraler). Det finns ingen myndighetskälla för vilken modell som passar vilket hus, så vi skriver inget om det. Det är elfirmans bedömning av din anläggning som avgör, och den ska stå i offerten.

Sitter skyddet i elcentralen är det också ett arbete i centralen. Allt arbete i elcentralen utöver att byta en propp eller återställa en automatsäkring, och att ta fram en saknad gruppförteckning, kräver ett registrerat elinstallationsföretag. Du som innehavare ansvarar för att den som arbetar på din anläggning har rätt kompetens och ska lämna den dokumentation och de instruktioner som finns till den som ska arbeta.

Det är därför vettigt att se skyddet som en del av en större bild av centralen. En central med skruvsäkringar och utan jordfelsbrytare, eller med en jordfelsbrytare tillverkad före 1996, hör till de vanliga skälen att se över centralen i stort. Elsäkerhetsverket rekommenderar jordfelsbrytare i befintliga hus som saknar en, och att byta en som är tillverkad före 1996. Det är rekommendationer, inga lagkrav för befintliga hus. Frågan om åskan och frågan om centralens skick går ofta att ta i samma besök.

Jordfelsbrytaren är personskyddet i centralen och ska vara märkt 0,03 A, alltså 30 mA. Testa den minst två gånger per år med testknappen. Bryter den inte vid test ska du kontakta en elektriker direkt. Det testet har inget med åska att göra, men det är den kontroll av centralen som du själv kan göra regelbundet och som ger dig en bild av skicket innan en offert begärs.

Hittar elfirman att något annat i centralen behöver åtgärdas, ska ombyggnaden följa de nya reglerna för det som byggs om. En äldre anläggning som är i gott skick behöver däremot inte byggas om bara för att reglerna har ändrats. Utgå från att det är elfirmans bedömning av just din anläggning som avgör vad som är rimligt att göra samtidigt, och be att få det beskrivet i offerten.

En huvudbrytare är en brytare i eller vid elcentralen som gör det möjligt att snabbt och säkert bryta strömmen till hela installationen, till exempel vid arbete i centralen eller i en nödsituation. Efter ett åskväder med brännlukt eller varma delar är det den du använder om den går att nå. Den är en annan sak än huvudsäkringen, som hör ihop med abonnemanget hos nätägaren och styr hur mycket effekt huset får ta ut.