Guide · Innehavarens ansvar
Vem ansvarar för elen? Innehavarens ansvar i villa, BRF, hyreshus och lokal
Den som äger anläggningen, eller använder den med stöd av nyttjanderätt, kallas innehavare och har ansvar för att elen förblir säker. Vad det innebär i praktiken skiljer sig mellan villaägaren, bostadsrättshavaren, hyresvärden och företaget. Här går vi igenom vem som är innehavare, vad som ska kontrolleras och dokumenteras, vad du får göra själv och när du bör ta in ett registrerat elinstallationsföretag.
- Lästid
- 7 min läsning
- Uppdaterad
- Fasta intervall
- Inga
- Kontrollens omfattning och intervall anpassas till anläggningen; fasta intervall finns inte för bostäder och vanliga lokaler (ELSÄK-FS 2022:3 5 §)
- Villa: genomgång
- 1 gång/år
- Elsäkerhetsverket rekommenderar att gå igenom hela anläggningen minst en gång per år, oftare vid äldre anläggningar
- Äldre än
- 1970
- Elsäkerhetsverket lyfter anläggningar byggda före 1970 särskilt
Så tar du ditt ansvar steg för steg
Det finns ingen färdig mall som passar alla. Börja med att ta reda på om du är innehavare och bygg därefter upp rutinerna efter anläggningens skick.
Ta reda på vad som är ditt
Villaägaren är innehavare av elledningar, strömbrytare, vägguttag och elcentral. I en bostadsrätt avgör stadgarna, och föreningens ansvar brukar sluta vid lägenhetens elcentral. Hyresvärden ansvarar för hela anläggningen, även delarna i lägenheterna.
Gå igenom anläggningen
Titta på elcentral, uttag, strömbrytare och ledningar. Testa jordfelsbrytaren med testknappen. Notera vad som är gammalt, trasigt eller saknar märkning.
Åtgärda fel i rätt ordning
Fel som kan utgöra omedelbar fara ska åtgärdas omgående eller delen tas ur bruk. Övriga fel ska åtgärdas snarast möjligt.
Dokumentera om kravet gäller dig
BRF och företag ska ha dokumenterade rutiner som bygger på en riskbedömning. För en egen villa gäller inte kravet på dokumenterade rutiner.
Anlita registrerat elföretag för arbetet
Kontrollera företaget i Kolla elföretaget och att det är registrerat för verksamhetstypen som passar, till exempel Bostäder.
Brännlukt eller varma och missfärgade delar vid elcentralen: bryt strömmen och ring en elektriker direkt.
Innehavaren, kontrollen och dokumentationen
Elsäkerhetslagen lägger ansvaret för en elanläggning på innehavaren. Det är den som äger anläggningen eller använder den med stöd av nyttjanderätt, och det kan vara en privatperson eller ett företag. Lagen har ingen fristående definition av begreppet, utan ansvaret framgår av bestämmelserna om innehavarens kontroll och om hyresvärd och hyresgäst. I korthet ska innehavaren fortlöpande kontrollera och underhålla anläggningen så att den förblir säker, åtgärda fel och se till att den som arbetar på anläggningen har rätt kompetens.
Hur ofta och hur grundligt du ska kontrollera avgörs av anläggningens utförande, ålder, miljö och användning. Det finns inga fasta intervall för bostäder och vanliga lokaler. För villaägare är Elsäkerhetsverkets råd en genomgång av hela anläggningen minst en gång per år, och oftare om den är gammal. Verket nämner också att renovering av ett äldre hus bör omfatta elen, och särskilt för anläggningar byggda före 1970.
Sedan december 2022 ska rutinerna för kontroll grunda sig på en riskbedömning och vara dokumenterade. Kravet gäller inte anläggningar som vanligen är avsedda för enskilt ändamål, som en egen villa. En bostadsrättsförenings gemensamma anläggning räknas inte som enskilt ändamål, och inte heller ett företags lokaler, så där ska rutinerna skrivas ned. Du som ger någon i uppdrag att arbeta på anläggningen ska också lämna dokumentation och instruktioner till den personen.
I en bostadsrätt är ansvaret delat. Föreningen är normalt innehavare av de fasta installationerna i allmänna utrymmen som trapphus, förråd och utomhus, och fram till lägenhetens elcentral om stadgarna inte säger annat. Därefter ansvarar bostadsrättshavaren för uttag, strömbrytare och ledningar som bara betjänar lägenheten. Medlemmar ska rapportera fel i föreningens delar till styrelsen.
En hyresvärd ansvarar för hela anläggningen, även delarna i lägenheterna, medan hyresgästen ansvarar för sin egen inkopplade utrustning. Elsäkerhetsverket anger att jordfelsbrytare i lägenheter bör testas minst vid avflyttning och när fastighetsskötare ändå är i lägenheten. I ett företag har arbetsgivaren det yttersta ansvaret för arbetsmiljön och därmed elsäkerheten, och elriskerna hanteras i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vem som är innehavare i en hyrd lokal beror på hyresavtalet och på vem som äger anläggningen.
Äldre anläggningar behöver inte byggas om bara för att reglerna har ändrats. En anläggning som togs i bruk före 2022-12-01 får vara utförd enligt de äldre reglerna om den är i gott skick. Byggs den om eller ut gäller däremot de nya reglerna för det som byggs om. Brister som hittas vid en genomgång är ett vanligt skäl att be om en offert, men det är branschpraxis och inget myndighetskrav att byta delar i förebyggande syfte.
När ett elinstallationsföretag har utfört ett arbete på din anläggning ska anläggningen ha kontrollerats innan den tas i bruk och ha märkning och dokumentation för den del som arbetet omfattar. Spara dokumentationen. Nästa elektriker som arbetar på anläggningen ska kunna få den av dig.
Vad kostar det att få elen genomgången?
Det finns inget fast pris för en genomgång av en elanläggning, och inget sammanställt prisband för just den tjänsten. Underlaget nedan är marknadsband för Stockholm inklusive moms för privatpersoner. Till BRF och företag anges priset exklusive moms.
Åtgärdar elektrikern ett fel efter felsökningen ger själva reparationen ROT på arbetsdelen för dig som äger och bor i bostaden. Ren felsökning ger inte ROT. Be om arbete och material på egna rader.
| Uppdrag | Pris inkl. moms, före ROT |
|---|---|
| Timpris elektriker, Stockholminkl. moms här – offert till BRF och företag anges exkl. moms | 600–950 kr/h |
| Felsökningper uppdrag, om något behöver felsökas | 1 800–3 500 kr |
| Startavgift / framkörningdebiteras ibland som egen rad | 300–600 kr |
Marknadsband 2026 från publicerade prisguider, inte fasta priser. Exakt pris lämnas i offert, med arbete och material på egna rader.
ROT-avdrag30 % på arbetsdelen vid reparation om du äger och bor i bostaden, högst 50 000 kr per person och år; ren felsökning ger inte ROT; aldrig för BRF och företag
Begär offert på genomgång av elanläggningen
Bra att ha med
- Husets byggår och om elcentralen är ett proppskåp eller har automatsäkringar.
- Foto på elcentralen med luckan öppen.
- Om det finns en aktuell gruppförteckning vid centralen, alltså en lista som visar vilken säkring som matar vad.
- Vad du har märkt: säkringar som löser ut, varma delar eller jordfelsbrytare som inte bryter vid test.
- För BRF och företag: hur ni dokumenterar kontrollerna i dag.
Kontrollera att företaget är registrerat hos Elsäkerhetsverket i söktjänsten Kolla elföretaget innan arbetet börjar.
Vad du får göra själv – och vad som kräver elfirma
Du får själv
- Byta en trasig propp mot en ny med samma märkström.
- Återställa en utlöst automatsäkring när felet är åtgärdat.
- Testa jordfelsbrytaren med testknappen minst två gånger per år.
- Byta glödlampor och byta fast ansluten ljusarmatur i torra utrymmen i bostäder.
- Byta befintligt vägguttag eller strömbrytare för högst 16 A som sitter i egen kapsling eller dosa.
Kräver registrerat elinstallationsföretag
- Allt annat arbete i elcentralen än att byta propp eller återställa en automatsäkring.
- Förändringar i fasta installationer, till exempel nytt uttag eller ledning i vägg.
- Byte av ojordat vägguttag mot jordat.
- Att ta fram en saknad gruppförteckning.
Elsäkerhetsverket förutsätter att du vet hur du gör och att arbetet kan kontrolleras korrekt. Tvekar du, anlita en elfirma. Verktyget Koppla säkert hos Elsäkerhetsverket visar vad du får koppla själv.
Vanliga frågor om ansvaret för elanläggningen
Vem är ansvarig för elen i min villa?
Du som äger villan är innehavare av elledningar, strömbrytare, vägguttag och elcentral. Du ska fortlöpande kontrollera och underhålla anläggningen och anlita registrerat elinstallationsföretag för arbete du inte får göra själv.
Hur ofta ska elen kontrolleras?
Det finns inga fasta intervall för bostäder och vanliga lokaler. Elsäkerhetsverket rekommenderar villaägare att gå igenom hela anläggningen minst en gång per år, oftare om den är äldre.
Måste en villaägare ha dokumenterade rutiner?
Nej. Kravet på dokumenterade rutiner gäller inte anläggningar som vanligen är avsedda för enskilt ändamål, till exempel en egen villa. För bostadsrättsföreningar och företag gäller det.
Vem ansvarar för elen i en bostadsrätt?
Stadgarna avgör. Föreningens ansvar brukar sluta vid lägenhetens elcentral, och därefter ansvarar bostadsrättshavaren för uttag, strömbrytare och ledningar som bara betjänar lägenheten.
Vem ansvarar för elen i en hyreslägenhet?
Hyresvärden ansvarar för hela anläggningen, även delarna i lägenheten. Hyresgästen ansvarar för sin egen inkopplade utrustning.
Läs vidare
- Guide · ReglerVem får göra elarbeten?
Elsäkerhetsverkets regler: vad du får göra själv, vad som kräver elfirma, auktorisation A, AL och B och hur du kollar firman.
- Guide · BostadsrättEl i bostadsrätten
Bostadsrättshavarens del av elen: gränsen mot föreningen, egna åtgärder, vad som ger ROT i lägenheten och frågor till styrelsen.
- Guide · HyresrättEl i hyresrätten
Hyresgästens del av elen: vem som ansvarar, vad du får göra själv, felanmälan till hyresvärden och när ROT inte gäller.
Källor i den här guiden
- Elsäkerhetsverket, innehavare
- elsäkerhetslagen 6 och 19 §§
- ELSÄK-FS 2022:3 5 §
- ELSÄK-FS 2022:3 6 §
- ELSÄK-FS 2022:3 12 §
- ELSÄK-FS 2022:3 15 §
- Elsäkerhetsverket, bostadsrätt (granskad 2026-02-18)
- Elsäkerhetsverket, hyreslägenheter
- elsäkerhetslagen 19 §
- Elsäkerhetsverket, arbetsgivarens ansvar (granskad 2026-01-30)